Startsida / Inlägg

Flyr till Södertälje – inte till Sverige

av Natalia Kazmierska

Foto: Stefan Mattsson

 

”Välkommen till Sveriges internationella huvudstad!” deklarerar
Södertälje kommun stolt i sina presentationsblad.
Men flyktingarna ombeds flytta någon annanstans.
Boel Godner är en i raden av kommunpolitiker som säger stopp.
Alla är välkomna. Men inte just hit.
– Vi har inget val, säger hon.

Församlingen vänder sig mot den blonda, svartklädda kvinnan längst fram i salen.
Man kan säga att Boel Godner, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, är ute och missionerar.
Syrisk-ortodoxa domkyrkan St:Jacob i Hovsjö är bara en av anhalterna på hennes turné.
– Jag vill starta en dialog med er om flyktingarna från Syrien, säger hon.
Kyrkan är välbesökt som alltid på söndagar. Minst fyra-fem hundra besökare står tätt i bänkraderna. Kvinnor i höga klackar på vänster sida av altargången, män till höger. Mormödrar täcker sitt hår med slöjor av spets. Längst bak i kyrkan bakom allvarliga vuxenryggar, springer Enkido, Ninve och de andra barnen fnissande fram till skålen med brödbitar som delas ut i slutet på gudstjänsten.

Anhöriga kvar i infernot

Ärkebiskop Abdulahad Chabo är på snabbvisit från Damaskus i Syrien och håller sin predikan på arabiska. Någon förklarar för mig att han berättar om det kaotiska läget i landet som många här en gång har flytt.
Anhöriga finns kvar i infernot, där barn i samma ålder som Enkido och Ninve utsätts för våld och tortyr.
Efteråt serveras kyrkkaffet i en festlokal med draperade tyger i taket. En man vänder sig mot Boel Godner, som sitter längst fram bredvid sin kollega, riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo (S): ”Varför gör inte Sverige mer för folket i Syrien?” frågar han upprört.

8000 flyktingar på tio år

Under hösten har ungefär 25-35 syriska flyktingar i veckan fått skydd och trygghet här i Södertälje. Men Boel Godner fasar för att det kommer fler, kanske tusentals.
I åratal har hon och hennes företrädare Anders Lago varnat för att invandringen till Södertälje håller på att spåra ur.
Det senaste decenniet har över 8000 flyktingar fått en fristad i Södertälje, främst kristna irakier.
Ebo-lagen, eller lagen om eget boende, innebär att nyanlända får bosätta sig var de vill i Sverige. Och många söker sig just hit.

Flyr till Södertälje

De kommer till Södertälje för att de har tittat på de syrianska tv-kanalerna som sänds härifrån. En del hejar på syrianska och assyriska fotbollslagen här, känner till kyrkorna och vill vara nära sina anhöriga, menar Samir Saado, från S:t Jacobs församling:

– De säger inte att de ska fly till Sverige, utan till Södertälje.

Redan på 60-talet kom kristna flyktingar från Libanon. Då var Södertälje en liten stad med drygt 30 000 invånare. På 70-talet hade befolkningen hunnit fördubblas. Industrier som Scania och Astra växte så det knakade, arbetskraft rekryterades från Finland, Grekland, Italien, Jugoslavien. De närmsta åren blev kyrkorna här en viktig knutpunkt för kristna assyrier och syrianer från Turkiet, Syrien och Irak.
Som ny i Sverige sökte man sig till en plats där det fanns sociala nätverk. Någon släkting som kunde hjälpa till med jobb på bilverkstaden. En väns kompis kanske kunde fixa bostad i Ronna.
Så fungerar Södertälje än idag.
Som en trygg hamn för människor i behov av skydd.

Svårt få kontakt med svenskar

En av flyktingarna som precis fått ro här tack vare ebo är 16-åriga Liliarosa, som går en introduktionsklass i svenska på Wendela Hebbe-gymnasiet. Hon lämnade Syrien för fyra månader sedan och har bara hunnit lära sig enstaka ord och fraser, så mattelärararen Diana, som är kurd från Irak, hjälper till att tolka.
– Folk pratar arabiska överallt här i Södertälje, så det är svårt att få kontakt med svenskar. Men så fort jag kan språket blir det lättare att komma in i samhället, säger Liliarosa.
Precis som många andra nyanlända har Liliarosas familj släkt här, en farbror som är sjuk och behöver stöd från sina anhöriga. Hon håller kontakten via telefon med sina syskon, en syster och en bror som är kvar i Kamishli i Syrien där oroligheterna blir allt värre.
– De kan inte ta sig ut ur landet just nu. Men jag hoppas att vi ska ses snart igen, säger Liliarosa.
Trots den gnagande oron ser hon lycklig ut när hon pratar om sin framtid. Livet ser vidöppet ut, som den gör för 16-åringar fulla av hopp. Hon drömmer om att bli advokat, eller farmaceut. Eller kanske skådespelerska, som Angelina Jolie.

Klarar inte fler flyktingar

Snart kommer hon att lära sig svenska och gå färdigt gymnasiet. Men än så länge vet Liliarosa inte vad Sverigedemokraterna står för, eller vad rasistiska ord som ”massinvandring” betyder.
Hon vet inte heller att det finns politiker i Södertälje som går ut i tidningen och uppmanar flyktingar från krigets Syrien att åka någon annanstans.

För om Boel Godner och hennes kollegor fick bestämma, skulle ebo-lagen avskaffas, eller åtminstone sättas på undantag i Södertälje. Kommunen klarar inte av att ta emot fler flyktingar nu, menar man.
– Det som händer är att trygghetssystemen går sönder. Det är brist på dagisplatser och bostäder. Vi kan inte erbjuda extrastöd i skolan till de barn som kommer hit med svåra upplevelser, säger Boel Godner.

Arbetslösheten i Södertälje är 13,7 procent, dubbelt så hög som genomsnittet i Stockholms län. Socialbidraget slukar 270 miljoner kronor av kommunens budget. I jämnstora Nacka kommun, drygt tre mil norrut, kostar försörjningsstödet i jämförelse 60 miljoner årligen.

Akut bostadsbrist

Ett av de mest akuta problemen är bostadsbristen, menar Boel Godner. Enligt henne kan 19 människor i tvingas bo i en tvårummare i Ronna, med madrasser på golvet.
Fast hon har inte sett trångboddheten med egna ögon.
– Men det är inte bara rykten. Arbetsförmedlingen kan märka att någon inte kan sköta sitt jobb för att man måste sova i skift. Områden som Ronna, Fornhöjden och Geneta har vuxit med nästan 3000 personer utan att en enda ny lägenhet har byggts, säger hon.
Samtidigt berättar många här i Södertälje för mig att det är självklart att ta emot utsatta släktingar som är på flykt undan blodiga krig. Precis som de andra människor i världen skulle ta emot sin egen nödlidande familj med öppna armar.
– De flesta som tar emot flyktingar är redan trångbodda, men man har väldigt svårt att säga nej till sina anhöriga. Det blir en press och man vill vara artig, säger Besim Aho, från S:t Jacobs församling.

”De har inget val”

Bilden av att flyktingarna helt fritt väljer att bosätta sig i Södertälje stämmer inte heller, menar han.
– De har egentligen inget val. När man kommer till Sverige så väljer man en kommun där man tror att man ska få den bästa hjälpen. Jag möter dagligen flyktingar som säger, ’jag vill gärna flytta någon annanstans. Bara jag erbjuds en bostad, möjlighet till utbildning och arbete’.
Vi sitter på övervåningen, en trappa upp från kyrksalen där den mässande, religiösa sången tystnat. Söndagsklädda familjer beger sig hemåt genom Hovsjös miljonprogram i duggregnet.
Politikerna Boel Godner och Ylimaz Kerimo stannar kvar för att få prata med kyrkans företrädare i lugn och ro om problemen. När nyanlända kommer till Sverige är det ofta församlingen de tar kontakt med allra först. Därför är det viktigt att prästerna och föreningarna förklarar för flyktingarna att de får det bättre någon annanstans. Inte här i Södertälje.
– Vi vill att ni ska vara våra ambassadörer, en brygga mellan kommunen och de nyanlända, säger Ylimaz Kerimo.
Ingen säger det rakt ut, men det man egentligen menar här inne är att det finns en gräns för hur mycket flyktingar ett samhälle klarar av. Och att Södertälje har nått den nu.
Jag frågar Boel Godner om hon inte är rädd för att öppna dörren för starka främlingsfientliga krafter, som faktiskt säger precis samma sak?

”Skillnad på oss och Sverigedemokrater”

I lokaltidningen hyllas hon numera av Nationaldemokrater som menar att hon ger dem rätt ”på punkt efter punkt” i deras åsikter om att massinvandringen är en kostsam belastning för samhället. Dagstidningarna toppar med opinionsundersökningar som visar att Sverigedemokraterna når rekordhöga siffror.
– Det är stor skillnad på oss och Sverigedemokraterna som vill stoppa invandringen. Jag är för en generös flyktingpolitik, säger Boel Godner.
– Men vi har inget val. Vi kan inte vara tysta för att inte SD och andra ska få uppmärksamhet. Det får man jobba mot på ett annat sätt. Vi har försökt närma oss regeringen i åtta år nu, utan att få gehör för våra larm. När de inte lyssnar får man faktiskt gå ut och säga det här offentligt.

  • Tjänstgörande redaktör: Johan Edgar
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB