Startsida / Inlägg

Hur blev en kyrka symbol för klyftorna?

av Natalia Kazmierska & Kenan Habul

Foto: Stefan Mattsson

Alla pratar om den nya moskén.
Muslimer som är trötta på att be ute på parkeringen, och längtar efter större lokaler. 
Borlängebor som protesterar mot bygget av ett nytt islamiskt center.
Men en fråga har ingen något bra svar på. Hur blev en kyrka symbol för klyftorna i samhället?

Mohamed rullar ut bönemattan i snön på marken.
Där inne är det varmt och knökfullt, det går knappt att komma in genom dörrarna. Jag pressar mig förbi tumultet av våta skor och berg av vinterjackor i korridoren. Många kvinnor är finklädda i dag med färgglada huvuddok och hennatatueringar på händerna. De står tätt i rader med blickarna vända mot väggen som skiljer dem från männens bönesal.
I ett hörn har ett barn somnat på golvet insvept i sin mammas mjuka kappa.

Enda moskén i Dalarna

Till högtiden Eid al-adha reser människor hit från Mora, Rättvik och Ludvika, eftersom Borlänges moské är den enda i hela Dalarna. Iftin, 12 år, Hibo, 11 och Ifrha, 15, åkte från Säter ett par mil bort denna morgon. Där bor det nästan inga andra muslimer, berättar de.
– Jag är den enda muslimen i min klass, det känns lite konstigt, säger Ifrha.
– När vi har huvudduk i skolan säger folk att vi ser ut som spöken, säger Iftin och skrattar. Hon har en grön dunjacka över klänningen, samma som hon brukar ha när hon åker slalom i Falun.
Det har snöat under natten. De som inte får plats inomhus huttrar på parkeringen, där bilarna tutar sig fram i kaoset.

”Passar inte in”

– Det är inte integration när de bara kommer hit med sin kultur. Det kanske låter fördomsfullt, men så är det. Moskén passar inte in.
Johan Torro står utanför porten i bostadsområdet Ringen och pekar mot en oansenlig gräsplätt med en ståtlig lind, precis intill Borlänge stadshus femhundra meter bort.
Det är platsen där Islamiska förbundet hoppas få bygga en ny, större religiös samlingsplats. Alldeles intill grönområdet där Timbuktu uppträdde med sin låt ”Alla vill till himlen” på Peace & Love-festivalens stora scen i somras. Och granne med Hagakyrkan, som uppfördes för Domnarvets knegare på 20-talet. Eller ”Hagakirkoss” som den hette för de finska arbetskraftsinvandrarna.
Johan Torro åtta år när hans familj kom hit till Borlänge från Finland 1955. Nu är han pensionär, och bekymrad över planerna på ett islamiskt centrum i området, synligt från hans lägenhetsfönster.
– Det är för jävligt. Kommunen tar ingen hänsyn till oss som bor här, säger han.

Protestlistor

Johan Torro är inte den ende som är skeptisk.
Hans bostadsrättsförening har samlat in 300 namnunderskrifter på protestlistor mot den nya moskén. Lokaltidningen publicerar spaltmeter med kritiska insändare, och kommunens tjänstemän tar emot ilskna brev om ”jättetemplet” som det planerade Islamiska centret kallas på främlingsfientliga sajter.
Vid ett samrådsmöte här om året fick man dessutom långväga besök: Nationaldemokraternas ledare Marc Abrahamsson åkte ända från Södertälje för att säga sitt om byggplanerna i Dalarna.
Men också lokala Borlängepolitiker börjar bli tveksamma. Moderaten Ulla Olsson har antytt att den valda platsen är för central och ”stör folk”.
Medan S-politikern Björn Högberg menar att det finns risk för terrorattentat när man lägger en moské så nära politikernas arbetsplats. Som han sa till Borlänge tidning: ”om någon smäller huset, vem ska då hjälpa till så att den här kommunen går runt?”

Fastar i flera dagar

Ahmed Abdiqadir beställer kaffe och pannkakor med jordgubbssylt i kassan på McDonald´s.
Han är ganska hungrig, eftersom han inte har ätit på drygt ett dygn.
Inför Eid al-adha, offerfesten som firas i slutet av pilgrimsfärden till Mecka, fastar många muslimer i flera dagar. När bönen i moskén är slut på förmiddagen brukar Ahmed och hans familj åka hit till snabbmatsrestaurangen vid köpcentret Kupolen för att bryta fastan med en stadig frukost.
De är en ganska typisk Svenssson-familj.
Sönerna Zacharias, 6 och Elias, 4, kastar sig förtjust över McDonalds-kartongerna. Senare idag ska de få åka till Leklandet i Falun, hoppa i bollhavet och åka rutschkana, eftersom pappa har tagit ledigt från jobbet. På kvällen firar hela familjen högtiden med middag på en av Borlänges många thairestuaranger.
– Vi har väntat i 20 år på att få en ny moské här i Borlänge, som vi bekostar själva. Vi tar inte en krona från samhället. Det är inte konstigare än att bygga en Missionskyrka, säger Ahmed Abdiqadir.

”Vi betalar skatt som alla andra”

Ett argument som Sverigedemokraterna i Borlänge har fört fram mot moskébygget är finansieringen. Enligt SD kommer pengarna från religiösa fundamentalister i Saudiarabien, något som imamen Ibrahim Hamad förnekat. En annan fördom är att moskén kan bli en grogrund för extremism.
Ahmed skakar på huvudet.
– Det är Säpos uppgift att bekämpa terrorister. Vi muslimer betalar skatt som alla andra, och jag hoppas att Säpo gör sitt jobb. Precis som övriga samhället är ju jag också bekymrad för terrorismen i världen. Jag kommer ju från Somalia, ett land som har drabbats hårt av extremister som Al-shabab, säger han.

”Finns hela tiden hinder”

Ahmed Abdiqadir har bott i Sverige i 20 år. Han är gift med Marika som är född här i Dalarna och som har konverterat till islam. Han pratar flytande svenska, har jobbat på pizzerior och som fältassistent, pluggat på högskolan, engagerat sig i föreningslivet och försörjer sig och sin familj på jobbet som vaktmästare på det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen.
Men ändå är det som om det inte räcker.
– Jag kämpar och kämpar. Men det finns hela tiden något hinder i vägen för att vi ska bli accepterade, säger han.

Knöböjer på den frusna marken

Efter högtidsbönen är det skönt att komma ut i kylan och den friska luften. Folk skyndar nedför trappen, där många nya besökare redan köar för att få komma in. Moskén i Bullermyrens skola är så liten att man tvingas be i skift sådana här dagar. En del har bråttom till jobb och skola och får snabbt knäböja på den frusna marken utanför.
I åratal har islamiska förbundet i Dalarna med runt åtta tusen medlemmar, letat efter nya lokaler.
Den övergivna skolan som man hyr av kommunen är utdömd för länge sen. Vattenskadad, eftersom det regnar in. Dessutom saknas nödutgångar och ordentlig ventilation.

‘Gärna moské – bara inte här’

Pensionären Johan Torro, i bostadsområdet Ringen, tycker absolut att muslimerna ska få en ny moské. Men bara inte just här. Inte i hans kvarter. Det vore synd att förstöra ett fint grönområde, menar han.
Sen har vi trafiksituationen när muslimerna ska parkera sina bilar. Och så ligger det ett dagis precis bredvid, hur ska det gå?
– Politikerna säger att det är bra för integrationen och att barnen skulle tycka att det var kul. Men barnen blir ju rädda när de ser kvinnor i slöjor, säger han.
Det vore bättre att lägga Islamiska centret på andra sidan älven, en bit utanför stan, föreslår han. Johan Torro är övertygad om att kommunen bara vill sälja den där gräsplätten i centrum för att tjäna pengar. För pengar, är ju något som Borlänge behöver.
Numera finns inga resurser för att ge gamlingarna service. Hans granne, 84-åriga Bengt, får ingen hemtjänst. En äldre kvinna som fick stroke kunde inte gå i trapporna längre men fick ändå ingen ny lägenhet eftersom hon inte hade samlat några köpoäng, berättar Johan Torro.
– Men till flyktingarna fixar de en lägenhet direkt.

Tittat på 14 möjliga platser

Stadsbyggnadskontoret har sedan 2010 föreslagit 14 möjliga platser för ett nytt Islamiskt center, som bland annat ska innehålla bönerum, ett bibliotek och rum för studiecirklar. Samtliga tomter har ratats.
”Bygget kommer att leda till motsättningar mellan oss Borlängebor och muslimerna” skriver signaturen Besvikna Borlängebor, i ett av alla medborgarbrev som kommunen tagit emot. När man läser igenom protesterna blir det tydligt att den överfulla bönelokalen har blivit en symbol för hur invandrare ”väller” in i landet.
För motståndarna är det helt enkelt inte moskén som är för liten.
Utan muslimerna som är för många.

Laddad fråga

Ahmed-shil Mohamed, socialsekreterare med somaliskt ursprung, möter upp efter jobbet med en portfölj i handen. Han tycker att det är konstigt att moskén blivit en så laddad fråga.

– Det är som om man tror att det ska komma fler invandrare hit bara för att vi bygger ett större islamiskt center. Men det är ju till för oss muslimer som redan bor här i Borlänge, säger han.
En stor och central samlingslokal för muslimer motverkar snarare religiös fundamentalism, menar Ahmed-shil.
I dag stannar allt fler hemma från fredagsbönen, eftersom de inte får plats i den gamla moskén. Kanske börjar man bilda egna små församlingar i lägenheter och källare istället. Då är risken större för att extrema och sekteristiska idéer kan få fäste.

Undviker hans blick

Ahmed-shil Mohamed har levt länge med fördomarna i det här landet. Han kom hit från Somalia i mitten på 1990-talet. Ett decennium tog det, innan han fick sitt första jobb. I hans bostadsområde, där det bor mest infödda svenskar, finns det fortfarande folk som inte hejar på honom i tvättstugan. Som undviker hans blick när de stöter på honom i trappuppgången. Hans barn blev beskyllda när något bus hade hänt, trots att han visste att de var oskyldiga.
– Jag blir påmind hela tiden. Man glömmer aldrig att man är en främling, säger han.

Ladda ner, skriv under, skicka in

Om ungefär ett år ska kommunfullmäktige ta beslutet om det nya moskébygget.
Går det slutgiltiga förslaget igenom kan Dalarnas muslimer äntligen få slippa trängas i den nergångna skolsalen. Men först ska detaljplaner, utredningar, överklaganden och samråd tröskas igenom i förvaltningens maskineri. Enligt tidningen Expo har främlingsfientliga hemsidor publicerat färdigskrivna, kritiska medborgarförslag.
Bara att ladda ner, skriva under och skicka in. Som grus i den malande byråkratin.

Blivit en symbol

Den allra konstigaste invändningen mot bygget av Islamiska centret är kanske att den muslimska byggnadsstilen med ornament, kupoler och minaret, inte passar in i Dalarna.
Den måste komma från någon som aldrig har sett Zorngårdens tinnar och torn i Mora eller snickarglädjen i nationalromantiska Tällberg vid Siljans södra strand. Eller Borlänges magnifika köpcentrum Kupolen, för den delen.
Natalia Kazmierska

  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB