Startsida / Inlägg

Den kallas för ”helvetestrappan”

av Natalia Kazmierska
Foto: Stefan Mattsson

”Helvetestrappan” har den kallats.
Vägen in i det svenska systemet är full av hinder.
Men måste man prata svenska för att bli svensk?
Sirkka, 83, skulle kanske inte klara ett språktest.
Efter 60 år känner hon sig ändå hemma här.

Sirkka är finklädd idag, med blus och örhängen. Varje fredag eftermiddag går hon ner till föreningslokalen Morkullan i höghusen där många av Södertäljes äldre sverigefinnar bor, för att få prata på sitt modersmål. Vid pianot drar Valde igång en kär dänga: ”Oi Niitä Aikoja” sjunger gamlingarna runt de runda borden. ”Ja, det var tider då min vän, en gång för länge sen…”
Man kan inte prata om integration i Södertälje utan att berätta om sverigefinnarna, en stadens största invandrargrupper.
– Jag har aldrig upplevt det som problem att jag inte kunnat prata bra svenska. Fast nu tar man för givet att de ska lära sig språket så fort de kommer hit. Jag tror att man blir bemött på ett helt annat sätt nu, säger Sirkka.
Hon säger det mestadels på finska, Anneli bredvid hjälper till att översätta.

Fanns inga SFI-kurser

Det är inte så konstigt att Sirkka bara kan enstaka ord och fraser på svenska, trots att hon bott här i över 60 år. När hon kom hit som flykting 1948 fanns inga Sfi-kurser. En del av de finska invandrarna kunde inte ett ord på det nya språket när de fick jobb på industrierna Scania eller Astra. All information på arbetsplatsen var på finska, fackets klubbtidning likaså. Arbetsledarna var tvåspråkiga. På fritiden umgicks man med andra finnar.
– De visade mig bara: där är knappen du ska trycka på. Sen började man jobba, säger 81-årige Viljo, som jobbade på Scania fram till mitten av 90-talet.

Snårigt mottagningssystem

När Sirkka och Viljo kom hit var det ingen som pratade om integration eller krävde språktest.
Idag vandrar nyanlända genom ett snårigt mottagningssystem innan de ens kan börja söka jobb.
Allt fler fler kommersiella företag har gett sig in på den växande marknaden av utbildningar för invandrare. De erbjuder svenskakurser, jobbmoduler och etableringlotsar, en sorts coacher. Antalet privata aktörer i branschen har tredubblats sedan 2002. Södertälje kommun upphandlade nyligen 40 procent av sin SFI-verksamhet, 350-400 platser, som nu tagits över av ett företag.

”Trodde det skulle vara lätt”

På annat håll pratar man hellre om Sfx – svenskakurser med speciella yrkesinriktningar. Sfb, för busschaufförer. Eller Sfh, för hantverkare.
Inger, 61, från Grekland, har precis börjat en ny utbildning i yrkessvenska, den senaste i uppsjön av språkkurser.
– Jag trodde det skulle vara lätt att hitta jobb i Sverige. Men på Arbetsförmedlingen sa de att du pratar inte bra svenska, så då skickade man mig hit, berättar hon.
Inger har ett svenskt namn, eftersom hennes pappa var svensk och mamman grekiska, men hon har bott hela sitt liv i Grekland. Hårt drabbad av den ekonomiska krisen bestämde hon sig för att flytta till sin bror, som sedan många år bor i Södertälje. I Grekland var Inger bibliotekarie, men här studerar hon yrkessvenska med inriktning på vård och omsorg, för att kunna få ett jobb inom exempelvis äldrevården.
Skolan, som drivs av det privata företaget Hermods, ligger mitt bland höghusen i Flemmingsberg. I dag har de fått lära sig vad som menas med ”diskrimineringslagen” berättar Inger.
Hon hoppas kunna få en praktikplats när hon kan bättre svenska, helst på bibliotek.
– Men jag är äldre, så det kan bli svårt. Huvudsaken är att jag kan få ett jobb, säger hon.

”Annan attityd på den tiden”

Hannu Järvinen pekar ut maskinerna som svarvar drivaxlar och växellådor. Han känner till varenda vrå på verkstadsgolvet där lukten av varm olja och metall sticker i näsan.
– Det hände väl att någon skrek ”finnjävel”, men de flesta var hyggliga. Det var en annan attityd på den tiden, säger han.
Mellan 1950 och 1990 kom ungefär en halv miljon finnar till Sverige. Hannu, en av många som hamnade i Södertälje, minns fortfarande dagen när han som 17-åring gick in genom lastbilsfabriken Scanias grindar första gången i januari 1970.
Hans familj hade lämnat fattigdomen i Borgå vid finska sydkusten och flyttat in i en fyrarummare i det splitternya miljonprogrammet i Ronna.
– Jag tyckte att det var ett himmelrike. I Finland bodde vi sex personer i ett rum och kök, med utedass, utan rinnande vatten eller avlopp. Man fick gå ut med slaskhinken och hämta vatten i brunn. Jag glömmer aldrig första gången när man öppnade badkarskranen i lägenheten här, säger Hannu.

13 procent har finsk bakgrund

Ungefär 13 procent av Södertäljes befolkning har finsk bakgrund. Sverigefinnarna har egna kulturföreningar, en finsk kyrka, finsktalande äldreboenden, finskspråkiga skolklasser och finska förskolan. När jag ringer det finska numret till kommunen svarar Pirjo på finska i andra änden.
Men ingen skulle beskriva sverigefinnarna som ett integrationspolitiskt misslyckande. Tvärtom är de en stolt del av det mångkulturella Södertälje.
– Svenskarna har alltid bemött finnarna bra. Vi började arbeta direkt och gnällde inte fast jobben var tunga, utan tog vad som helst, berättar Sirkka.
Hon kom hit som flykting 1948, tillsammans med sin man som var ryss från Karelen, och deras nyfödda bebis. Rädslan för att bli utlämnade till Sovjet tvingade dem att betala en människosmugglare dyra pengar för att komma över gränsen.
Att många av invandrarna då saknade högre utbildning var på den tiden inget problem – i Sverige fanns jobb i överflöd. De togs emot med öppna armar.
”Det var som att starta ett nytt liv”, minns Sirkka. Som städerska på kvällarna behövde hon inte använda språket så ofta. Så länge maken var vid liv kunde han hjälpa till att tolka från svenska. Med åldern faller många av hennes egna svenska ord bort. Finskan är tryggheten.
I dag har Sirkkas fem barn gift sig med svenskar, och flyttat iväg till Gävle, Mariefred och Grythyttan. Inget av de femton barnbarnen pratar finska. Men hon har aldrig drömt om att flytta tillbaka till Finland igen.
– Jag är en del av samhället här. Det är här i Södertälje jag vill bli begravd.

 

Fakta om Sverigefinnarna:
• I dag finns cirka en halv miljon finsktalande medborgare i Sverige.
• Sverigefinnarna hör sedan år 2000 till de erkända nationella minoriteterna, vilket innebär att man har lagstadgad rätt att behålla sitt språk och sin kultur.
• 2010 blev Södertälje tillsammans med en rad andra svenska kommuner finskt förvaltningsområde, och erbjuder bland annat service på finska modersmålet till barnfamiljer och äldre. Här bor cirka 10 000 människor med finskt ursprung.

 

  • Tjänstgörande redaktör: Victor Lindbom
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB